Sverige i framkant – Biomarkörer som förändrar MS-vården! Ta del utav Jan Lycke och Lenka Nováková Nyréns reflektioner från ECTRIMS 2025! 

Jan Lycke, en av de ledande neurologer vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och pionjär inom forskning om neurofilament, delade med sig av hur Sverige driver utvecklingen av biomarkörer för MS under ECTRIMS 2025¹. Genom banbrytande forskning har neurofilament light (NfL) och glial fibrillary acidic protein (GFAP) lyfts fram som potentiella verktyg för att förbättra diagnostik, prognostik och behandlingsuppföljning – en insats som placerar Sverige i en världsledande position inom området. 

SE250929_11522077

NfL: Axonal skada och sjukdomsaktivitet

NfL är en känslig biomarkör för inflammatorisk aktivitet vid MS med toppvärden runt 2–4 veckor efter skov eller kontrastladdande lesioner, följt av en gradvis minskning. Detta gör NfL särskilt värdefullt för att identifiera och följa inflammatorisk aktivitet i sjukdomens aktiva skeden medan det har mindre koppling till långsam progression. Lycke förklarade att “NfL är starkt kopplat till sjukdomsaktivitet vilket gör det möjligt att följa behandlingsrespons på ett sätt klinik eller MR inte alltid kan.” 

Behandlingsstudier bekräftar nytta

Flera kliniska prövningar visar att NfL nivåer minskar stegvis hos patienter ståendes på immunomodulerande behandling. Särskilt i Sverige har fynd från fas 3-studier påvisat att NfL kan identifiera subklinisk aktivitet, även där traditionella mått inte har gjort det.

GFAP: Ett verktyg för att spå progression

GFAP har visat sig vara en mer relevant biomarkör för långsam försämring och progression vid MS. Enligt Jan Lyckes mening så fungerar GFAP som ett tydligt verktyg för att fånga sjukdomens utveckling och som ett värdefullt komplement till NfL som främst följer inflammatoriska skador. 

Sverige leder utvecklingen

Sahlgrenska Universitetssjukhusets samt Sverige som land har spelat en nyckelroll i att utveckla NfL och GFAP för bred klinisk tillämpning, både genom grundarbete som definierar referensvärden och biomarkörernas dynamik, samt genom integrering i diagnostik och behandlingsuppföljning. Lycke avslutade sin föreläsning med följande ord: “Det är dags att ta steget och inkludera dessa biomarkörer i rutinvården – som verktyg för att optimera diagnostik och sätta kursen för framtida MS-behandling.”

Genom den här utvecklingen, pådriven av svenska forskare och kliniker, formar biomarkörer inte bara framtidens MS-vård utan visar också på Sveriges världsledande kompetens inom neurologisk forskning och behandling.¹

Lenka Nováková Nyréns reflektioner och tankar om ECTRIMS 2025

Under ECTRIMS 2025 har Dr. Lenka Novakova, neurolog från Göteborg och ordförande för Svenska MS-sällskapet, aktivt bidragit till vetenskapliga diskussioner och lett sessionen om diagnostiska aspekter kring NMOSD och MOGAD. Tillsammans med internationella experter har hon modererat presentationer från både etablerade forskare och lovande unga forskare, vilket resulterat i engagerade samtal kring framtida behandlingar och forskning. Lenka har även varit delaktig med arbetet bakom flera postrar som presenterades under ectrims. Bland dessa finns en studie om biomarkören alfa-internexin hos MS-patienter som behandlats med fingolimod, samt en undersökning av myelinhaltens förändringar hos patienter med PIRA (progressiv sjukdom utan skov). En annan studie kopplar patientrapporterad livskvalitet till hjärnatrofi, medan ytterligare forskning kartlägger lymfocytsubpopulationers förändringar efter MS-induktionsbehandlingar och deras samband med sekundär autoimmunitet.  

SE250929_11522072

Referenser:

1. Scientific Session 6: Body fluid biomarkers 2 - treatment monitoring, Thursday, 25 September 2025, 11:15 - 12:45 CEST 

Få svar på dina frågor