Inför ECTRIMS 2025: MS-experternas förväntningar och insikter 

 

Inför årets ECTRIMS-kongress i Barcelona har vi haft nöjet att samtala med två av Sveriges ledande MS-experter – Lenka Nováková Nyrén, överläkare och ordförande för Svenska MS sällskapet, samt professor Jan Lycke från Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I intervjun delar de med sig av sina förväntningar inför kongressen, aktuella forskningsområden, och det arbete de själva kommer att presentera.

De lyfter fram nya trender inom MS-forskningen, såsom biomarkörer för sjukdomsprogression, diagnostiska kriterier för NMOSD och MOGAD, samt hur AI och avancerad bilddiagnostik kan förändra framtidens MS-vård. Dessutom får vi en inblick i deras egna forskningsprojekt – från blod- och likvorbiomarkörer till patientrapporterad livskvalitet och behandlingseffekter.

Ta del av intervjun nedan!

Image
Bild på Jan Lycke och Lenka Novakova från ECTRIMS 2025

Finns det några nya trender eller forskningsfält inom MS som ni tycker är särskilt intressanta att följa upp på under kongressen?

Jan: Pre-Day fokuserar på uppdatering av patogenes, differential diagnostic, och behandling av NMOSD, MOGAD och autoimmuna encefaliter.

Lenka: Under kongressen kommer man återigen diskutera 2024 års diagnoskriterier för MS, vilken effekt de har haft hittills och hur ska vi ta dem in i klinisk praxis. Flera presentationer kommer ägna sig till åldrandet, biomarkörer för sjukdomsprogression samt nya behandlingar.

Vad ser ni mest fram emot att lära er eller ta del av under årets ECTRIMS-kongress?

Lenka: Jag ser mest fram emot att delta på alla presentationer om blod- och likvorbiomarkörer samt jag vill lära mig om 2025 diagnostiska kriterier för NMOSD.  

Jan: Av stort intresse är också att se vilka biomarkörer i blod och cerebrospinalvätska samt med MRI och PET som bäst avspeglar PIRA eller smouldering MS.  

Kan ni berätta lite om det arbete eller forskning ni själva ska presentera under kongressen?

 Jan: Jag har en presentation om hur man med NfL kan följa behandlingssvar. Data från RIFUND och RIDOSE studien kommer presenteras på ECTRIMS där vi och andra bidragit till studien.  

Lenka: Vi ska ha flertal postrar, där vi presenterar preliminära resultat från studien om biomarkör alfa-internexin hos MS patienter som behandlats med fingolimod, en studie har undersökt hur myelinhalt förändras hos patienter med PIRA, en annan har undersökt om patient rapporterad livskvalitet har samband med hjärnatrofi. Vi kommer även presentera hur lymfocytsubpopulationer förändras efter MS induktionsbehandlingar och hur är detta kopplat till sekundär autoimmunitet som kan uppstå efter sådana behandlingar.  

Postrar där jag, Lenka, har medverkat:  

  • Patients experiencing early PIRA show signs of disturbed remyelination (POSTER ID P926)
  • Cerebrospinal fluid α-internexin is increased in patients with multiple sclerosis compared to healthy controls and correlates strongly with neurofilament light protein (POSTER ID P1527)
  • Association between quality of life and brain volume in multiple sclerosis patients experiencing progression independent of relapse activity (POSTER ID P1247)
  • Lymphocyte dynamics following alemtuzumab, autologous hematopoietic stem cell transplantation, and cladribine tablets: associations with secondary autoimmunity and disease recurrence (POSTER ID P801)

Om ni skulle sammanfatta er forskning för en bredare publik, vad är den viktigaste insikten ni vill att folk tar med sig?

Hittills har vi tagit fram markörer i blod som nu används i kliniken (GFAP, NFL), vi har varit med och identifierat bra biomarkörer för att förutse prognos och följa upp behandlingssvar på nuvarande immunomodulerande läkemedel för MS, som framförallt dämpat den akuta inflammation i centrala nervsystemet. Nu ska vi rikta in oss på att identifiera biomarkörer som kan avspegla kronisk neuroinflammation och neurodegeneration för att identifiera patienter som skulle kunna ha nytta av nya kommande behandlingar, som ska dämpa den kroniska neuroinflammation och motverka neurodegeneration.  

Finns det några specifika sessioner eller föreläsningar som ni absolut inte vill missa, och varför?

Lenka: Jag vill absolut inte missa föreläsningar om nya biomarkörer för progression, då det är mitt forskningsfält. Jag ser fram emot att lyssna på föreläsning om nya monoklonala antikroppar (till exempel jämförelse mellan anti-CD20 vs anti-CD19 behandlingar) och CAR-T celler. Sedan vill jag gärna uppdatera mig om behandling hos äldre MS patienter, då detta är en växande grupp.

Jan: Instämmer! MS hos äldre patienter, behandling och utsättning av behandling är oerhört viktiga områden. Det tillkommer ständigt nya behandlingar inom MS och andra demyeliniserande sjukdomar. Det blir oerhört intressant att följa om behandlingar som BTK hämmare har specifik hämning av innata immunsystemet och den kroniska CNS inflammationen. Avgörande är också om mycket potenta immunosuppressiva behandlingar som CAR-T cells behandling och autolog stamcellsbehandling kan påverka PIRA på sikt dvs progressionen som är oberoende av akut inflammatorisk aktivitet. Diagnostiken och behandling av seropositiv NMOSD, MOGAD och dubbel negativ NMOSD kommer belysas.

Hur tror ni att nya teknologier och metoder, exempelvis AI eller biomarkörer, kan påverka forskningen och behandlingen av MS framöver?  

På årets ECTRIMS kommer det finnas särskillt session om AI och MS, så forskningen inom MS har redan drat nytta av nya teknologier. AI med deras olika former kommer påverka hur vi kommer kunna identifiera subgrupper med uttalad sjukdomssvårighetsgrad och progression med hjälp av GFAP i serum. AI kommer hjälpa oss att klassificera autoimmuna neuroinflammatoriska sjukdomar med hjälp av optisk koherenstomografi, identifiera kognitiva fenotyper vid MS och hur deras progressionsmönster utvecklas samt hjälpa oss identifiera komorbiditeter som förutsäger PIRA. Resultat av sådana studier kommer presenteras under ECTRIMS.  

 

Få svar på dina frågor