Håll dig uppdaterad
Anmäl dig för att få våra digitala utskick.
What are you looking for?
Dag 3:
ECTRIMS 2025 i Barcelona bjöd på tre intensiva dagar fyllda med banbrytande forskning, kliniska insikter och inspirerande diskussioner kring framtidens MS-vård. Med över 9,500 deltagare från hela världen låg fokus på mångfald i kliniska studier, nya biomarkörer, remyelineringsstrategier och integrerade vårdmodeller.
Konferensen innehöll ett brett spektrum av ämnen, från grundforskning till kliniska studier och patientvälmående. Särskilt fokus lades på mångfald i kliniska studier och utveckling av behandlingar för både unga och äldre MS-patienter. Bland höjdpunkterna fanns lovande resultat kring B-cellsterapier, remyelineringsstudier och biomarkörer som neurofilament light chain (NfL) och GFAP.
Late-breaking sessionen presenterade bland annat klinisk data från olika prövningar. Diskussioner om EBV och dess koppling till MS gav även nya insikter i sjukdomens mekanismer.
En höjdpunkt under denna session var att en av postrarna från Sverige, närmre bestämt från Karolinska institutet, vann pris för en av de bästa postrarna under kongressen. Sandra Kallin, huvudförfattare, till ”Lack of B-cell Repopulation Predicts Greater IgG Decline”1 mottog priset på scen tillsammans med en rad andra forskare för deras enastående insatser. Författarna lyfter fram att antiCD20antikroppsbehandling vid skovvis MS kan innebära djupgående immunmodulation med ökad risk för infektioner och hypogammaglobulinemi. Deras hypotes är att att interindividuell variation i Bcellsrepopulation kan förutse efterföljande IgGnedgång, sannolikt via otillräcklig återetablering av plasmacellspoolen och undersöker detta samband som möjlig mekanism bakom behandlingsrelaterad hypogammaglobulinemi.
Kongressen kännetecknades av en energisk mix av erfarna och unga forskare samt en stark underström av samarbete och idéutbyte, vilket sätter grunden för framtida framsteg. För de som arbetar med MS, är budskapet tydligt – forskningen går framåt med både ambition och engagemang för förbättrade behandlingsmöjligheter.
Sammanfattning av: Charcot Lecture 2025 – “Developing MS Therapeutics, Success Factors and Call for Innovation”
Professor Ludwig Kappos (Basel) mottog 2025 års Charcot Award och levererade den avslutande föreläsningen vid kongressen – en värdig och inspirerande avrundning som band ihop decennier av framsteg med en tydlig uppmaning till fortsatt innovation. Föreläsningen kombinerade historisk överblick, kritisk analys av nuvarande prövningsparadigm och en vision för framtidens mätmetoder och terapier inom MS.
Centrala budskap
Kliniska prövningar som motor för utveckling: Randomiserade kontrollerade prövningar har drivit fram nästan alla större MS-behandlingar under de senaste tre decennierna. Samtidigt behöver dagens prövningsupplägg revideras för att bättre fånga progression, särskilt i frånvaro av klassisk sjukdomsaktivitet.
PIRA i fokus: Progression Independent of Relapse Activity (PIRA) är den dominerande drivaren av funktionsförsämring hos behandlade patienter. Fältet behöver en mer enhetlig och nyanserad definition (inklusive MRI-komponenter) och bredare utfallsmått som kognitiv screening, patientrapporterade utfall (PROs), digitala biomarkörer och kvantitativ neuroimaging.
Biomarkörer för progression: Kombinationen av neurofilament light (NfL) och glial fibrillary acidic protein (GFAP) visar lovande prediktionsvärde för progressiv utveckling av sjukdomen. GFAP framstår som särskilt relevant för att fånga neurodegenerativa processer utöver inflammationsmarkörer.
Digitala mätmetoder i klinisk vardag: Aktiv och passiv monitorering via digitala biomarkörer kan ge en mer heltäckande bild av funktionspåverkan över tid. Pågående valideringsstudier (nationellt och internationellt) indikerar lovande användbarhet och framtida integrering i både prövningar och klinisk uppföljning.
Pragmatisk evidenssyntes: En kombination av traditionella RCT:er och real-world data via pragmatiska randomiserade studier kan bättre belysa både effekt och klinisk relevans, och hjälpa oss välja rätt kandidater och rätt utvärderingshorisont i ett växande terapilandskap.
Målbild för framtiden:
Tidig och precis detektion av progression i alla sjukdomsstadier.
Fördjupad förståelse av den komplexa patogenesen, särskilt neurodegenerativa drivkrafter oberoende av skov.
Mer målstyrda interventioner och reviderade prövningskoncept som speglar klinisk verklighet.
Kongresskänslan – ett värdigt avslut Avslutningsceremonin präglades av samarbete och ömsesidig uppskattning mellan forskare, kliniker och patientföreträdare. Kappos betonade den långsiktiga, konstruktiva dialogen med industrin “på armlängds avstånd” som möjliggjort säkra och effektiva terapier. Föreläsningen knöt ihop historiska framgångar med dagens utmaningar och pekade ut en konkret väg framåt. Tonen var både självkritisk och hoppfull: vi har fler verktyg än någonsin, men för att verkligen påverka progression krävs skarpare mätning, bättre design och mod att revidera invanda prövningsmodeller. En inspirerande och tydlig “call for innovation” – ett passande crescendo som avrundade kongressen.
Dag 2:
ECTRIMS dag 2 bjöd på en hel del. Allt ifrån neuroprotektion, biomarkörer, och integrerade vårdmodeller för långsiktigt förbättrade behandlingsresultat.
Neuroprotektion och kognition: Forskning lyfter fram hur mikroglia, hjärnans stödjande immunologiska celler, påverkar nervcellskopplingar och kvaliteten på synaptisk funktion. Denna process har en direkt betydelse för hur inflammation och skador på nervbanor kan påverka minne och kognition. Att rikta behandlingar mot dessa mikrogliala mekanismer är ett potentiellt lovande sätt att bevara hjärnans funktion vid MS.
Remyelinisering och nervbanors funktion: Remyelinisering är en naturlig process där skadade myelinskidor, som skyddar nervbanorna, repareras av hjärnans egna celler. Forskning visar att faktorer såsom fysisk aktivitet kan stimulera denna process, med förslag om hur olika biologiska mekanismer bidrar till att stärka nervbanornas struktur och funktion. Studier lyfter fram att interventioner som aerob träning kan ha positiva effekter på hur nervbanor återhämtar sig och skyddas från ytterligare skada.
Biomarkörer i kliniska prövningar: Kombinerade tekniker, såsom bildbaserade mått på myelin och blodbaserade markörer som NfL, börjar spela en avgörande roll i att mäta effekter av neuroprotektion och remyelinisering. Dessa verktyg är centrala för att designa kliniska studier och även ge regulatoriskt stöd för nya behandlingar.
Hälsofrämjande insatser för bättre sjukdomshantering vid MS: Fokus har riktats mot betydelsen av en holistisk vårdmodell, där livsstilsfaktorer såsom fysisk aktivitet och viktreglering kombineras med farmakologiska terapier. Studier har visat att systematisk aerob träning kan stödja hälsa i nervbanorna och fungera som ett komplement till sjukdomsmodifierande behandling, vilket stärker vikten av att inkludera livsstilsinterventioner i vården av MS-patienter.
Sammanfattningsvis låg fokus på att arbeta mer mot en integrerad strategi som kombinerar medicinska terapier, remyelineringsinterventioner, biomarkörer och livsstilsmodulering för bättre långsiktiga behandlingsresultat, inklusive bevarande av nervfunktion och kognition.
Dag 1: Från forskning till mottagning: ECTRIMS 2025 i korthet
Välkomna till vår rapportering från ECTRIMS 2025 där årets tema “A new era of precision” speglar den spännande utveckling vi ser inom MS; tidigare och mer träffsäker diagnostik, hopp för framtiden och ett tydligt steg mot verklig personcentrerad vård. Med de nyligt publicerad McDonald-diagnoskriterier (17 september 2025), växande evidensbaserade riktlinjer och en tydlig satsning på digital vetenskap och AI, blir översättningen från forskning till klinik allt mer direkt. Samtidigt breddas perspektivet genom ECTRIMS Global från och med år 2027 samtidigt som man satsar på en alltmer starkare patientmedverkan. Här sammanfattar vi vad som kan vara mest relevant för din klinik utifrån svenska förhållanden.
Kongressens första förmiddag gick i åldrandes tecken. Först hörde vi Maja Jagodic från KI föreläsa om Epigenetiska klockor och accelererat åldrande vid MS. Hon visade på att DNA-metyleringsbaserade epigenetiska klockor fångar biologiskt åldrande som är relevant för MS. Över flera vävnader – blod, lungor och hjärna – ses ett mönster av accelererat epigenetiskt åldrande, tydligast i B-celler och glia (särskilt oligodendrocyter), medan CD4-T-celler påverkas mindre. Rökning kopplas till ytterligare åldersacceleration och förändrade inflammatoriska svar i lungceller.
Olika klockor mäter skilda åldersdimensioner och påverkas av cellkomposition och externa faktorer, vilket kräver noggrann tolkning. Sammantaget pekar resultaten på att epigenetiskt åldrande kan bidra till sjukdomsprogression vid MS och utgöra grund för framtida biomarkörer, men klinisk användning kräver fortsatt validering och standardisering.
Nästa session ” Treatment in the elderly” betonade det faktum att allt fler personer som lever med MS lever allt mer längre. Föreläsarna betonade ett skifte mot beslut baserade på biologisk ålder, komorbiditeter och faktisk sjukdomsbiologi snarare än kronologisk ålder för patienter över 50–55 år. Observationsdata pekar på minskad relapsaktivitet med stigande ålder men cirka 10–20 procent uppvisar fortsatt klinisk eller radiologisk aktivitet efter avslutning av behandling. Rekommendationen är individualiserade beslut med regelbunden MR‑monitorering och tydliga avslutningsstrategier, särskilt vid behandlingar som hämmar lymfocyttrafik (α4‑integrinhämmare och S1P‑receptor‑modulatorer).
Bilddiagnostik hos äldre kräver särskild noggrannhet eftersom åldersrelaterade förändringar kan förväxlas med MS‑lesioner. Biomarkörer som neurofilament light chain lyftes som potentiellt stöd vid uppföljning men prospektiv validering behövs. Åldersrelaterad biologi påverkar också återhämtning efter skov där äldre generellt har sämre restitution. Nya terapeutiska spår är under utvärdering men där evidensen är ännu preliminär.
Praktisk slutsats: Individualisera beslut om fortsatt behandling, nedtrappning eller avslut hos äldre MS‑patienter med regelbunden MR‑monitorering. Gör en lämplig vaccinationsplanering med biomarkörbaserad uppföljning med tillgängliga och strukturerade avslutningsplaner, särskilt vid behandlingar som hämmar lymfocyttrafik.
Avslutningsvis, för första dagen på kongressen, anordnade Novartis Sverige det årliga kvällsmötet med tema ”Med fokus på ECTRIMS 2025” under ledning av professor Jan Lycke från Sahlgrenska universitetssjukhuset. En kväll som fokuserade på det vetenskapliga under kongressen varvat med kliniska diskussioner i verklig praxis men även nätverkande regionerna emellan. En kombination som var mycket lyckad!
Image
Referenser:
Kallin, S. et al. 2025. Lack of B-cell Repopulation Predicts Greater IgG Decline. Poster presenterad vid ECTRIMS, Barcelona, Spanien, 24–26 september 2025.
Få svar på dina frågor
