Fokus på MS – kliniska perspektiv från Neurologiveckan 

Hur hanterar vi idag frågor som vaccination vid MS och sjukdomsprogression bortom skov – i den kliniska vardagen? Under Neurologiveckan i Jönköping samlades neurologer från hela landet för att diskutera aktuella utmaningar och nya perspektiv inom MS. I samband med detta arrangerades kvällsmötet Fokus på MS av Novartis i samarbete med Merck.  Föreläsare var Charlotte Dahle, neurolog och specialist i klinisk immunologi vid Universitetssjukhuset i Linköping, och Igal Rosenstein, neurolog och vice ordförande i Svenska Neurologföreningen.

Kvällens program lyfte två centrala områden: 

• Vaccination vid MS – med fokus på kliniska överväganden vid behandlingsval
• Progression oberoende av skov – och vad det innebär för framtidens behandlingsstrategier 

Se även videointervjun med Charlotte Dahle, där hon delar reflektioner kring Neurologiveckan och vad hon tar med sig från veckan. 

Charlotte Dahle – vaccination och säkerhetsaspekter i klinisk praxis 

Som en del av kvällsmötet presenterade Charlotte Dahle, neurolog och specialist i klinisk immunologi vid Universitetssjukhuset i Linköping, uppdaterade rekommendationer kring vaccination vid multipel skleros. Föreläsningen tog sin utgångspunkt i Svenska MS-sällskapets riktlinjearbete, med fokus på att sätta vaccination i ett immunologiskt och kliniskt sammanhang – särskilt relevant för patienter som behandlas med immunmodulerande terapier.

Immunologiska grunder för vaccination 
Inledningsvis gavs en övergripande genomgång av hur vaccination stimulerar det adaptiva immunsystemet genom exponering för icke‑patogena antigen. Detta leder till:

• Utveckling av antikropps- och cellmedierade immunsvar
• Etablering av ett långvarigt immunologiskt minne

Vaccinationers betydelse för folkhälsan belystes även genom historiska exempel, som visar en tydlig minskning av allvarliga infektionssjukdomar efter införandet av nationella vaccinationsprogram.

Uppdaterade rekommendationer vid MS 
De nya rekommendationerna präglas av ett mer strukturerat angreppssätt till vaccination hos patienter med MS. Fokus ligger bland annat på:

• Att systematiskt inhämta infektions- och vaccinationsanamnes vid nydiagnostiserad MS
• Att i utvalda fall överväga boosterdoser baserat på serologiskt svar
• Att arbeta mot en ökad harmonisering med europeiska riktlinjer, i dialog med infektionsmedicinsk expertis

Vaccination i relation till immunmodulerande behandling 
Ett centralt inslag i presentationen var hur vaccination bör planeras i förhållande till pågående eller planerad behandling.

• Icke-levande vacciner kan i regel administreras under pågående behandling
• Levande vacciner kräver särskild planering och bör oftast ges före behandlingsstart

Vid rekonstituerande behandling diskuterades särskilt betydelsen av immunologisk återhämtning i relation till vaccinationstidpunkt. Samtidigt betonades vikten av att inte i onödan fördröja effektiv sjukdomsmodulerande behandling

Kliniska implikationer och praktiska medskick 
Avslutningsvis lyftes flera praktiska medskick till kliniken, däribland betydelsen av basal immunologisk utredning före insättning av immunmodulerande behandling, dokumentation av patientens immunologiska utgångsläge samt att vaccination av närstående kan bidra till att minska infektionsrisk hos patienter med nedsatt immunförsvar.

Igal Rosenstein – Progression vid MS bortom skov 

Under kvällsmötet höll även Igal Rosenstein, neurolog och vice ordförande i Svenska Neurologföreningen, en föreläsning med fokus på sjukdomsprogression vid multipel skleros och hur förståelsen för progression har utvecklats under de senaste åren.

Från skov till kontinuerlig progression 
Föreläsningen belyste hur sjukdomsbilden vid MS förändras över tid. Medan tidig sjukdom ofta domineras av skovrelaterad försämring, drivs den långsiktiga funktionsnedsättningen hos majoriteten av patienter av en låggradig, kronisk sjukdomsprogression oberoende av skov. Denna typ av progression är ofta subtil i sitt initiala skede och kan yttra sig genom:

• Kognitiv påverkan
• Uttalad trötthet
• Minskad fysisk och mental uthållighet

Samtidigt är dessa symtom inte alltid lättfångade med traditionella kliniska mått, vilket kan innebära att progression underskattas i klinisk praxis. 

Betydelsen av kombinerad monitorering 
Rosenstein beskrev hur en mer integrerad uppföljning kan bidra till en djupare förståelse av sjukdomens utveckling hos den enskilda patienten. Genom att kombinera kliniska observationer, avancerad bilddiagnostik och biologiska markörer skapas bättre förutsättningar att identifiera och följa sjukdomsprogression över tid. I detta sammanhang lyftes biomarkörer såsom neurofilament light (NfL) och GFAP, både i relation till inflammatorisk aktivitet och långsiktig progression. Samtidigt betonades vikten av att dessa alltid tolkas i sitt kliniska sammanhang, snarare än isolerat. 

Framtida behandlingsperspektiv 
Avslutningsvis underströks att även om dagens behandlingar är effektiva mot inflammatorisk sjukdomsaktivitet i periferin, finns ett tydligt behov av framtida strategier som i större utsträckning påverkar sjukdomsprocesser i det centrala nervsystemet, såsom mikrogliaaktivering och kompartmentaliserad inflammation. 

Få svar på dina frågor