Följsamhet till lipidbehandling efter hjärtinfarkt i Sverige: vad händer efter behandlingsavbrott?

Svenska registerdata visar att följsamhet till lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt förändras över tid. Patienter som avbryter behandlingen återfår sällan hög följsamhet, vilket understryker vikten av långsiktig uppföljning och riktade insatser till patienter med ökad risk för behandlingsavbrott.

Trots etablerad evidens för lipidsänkande behandling i sekundärprevention kvarstår utmaningar kring långsiktig följsamhet till behandling. I en svensk registerstudie analyserades långsiktig persistens och följsamhet till oral lipidsänkande behandling hos patienter efter en första hjärtinfarkt. 

Studien omfattade 83 407 patienter som drabbats av sin första hjärtinfarkt mellan 2010 och 2017 och som hämtat ut minst ett recept på statin eller ezetimib inom 90 dagar efter händelsen. Data hämtades från nationella svenska hälsoregister, med uppföljning i upp till åtta år. 

40 % hade avbrutit behandlingen inom 5 år

Efter ett år kvarstod 90,3 % av patienterna på behandling. Efter tre år hade andelen minskat till 71,1 %, efter fem år till 60,6 % och efter åtta år till 50,8 %. Den största minskningen sågs under de första åren efter hjärtinfarkten, varefter nedgången planade ut. 

Figur 1: Andelen patienter (%) som stod kvar på eller hade avbrutit behandlingen vid 1, 3, 5 och 8 år.

Hög följsamhet är svår att återfå efter behandlingsavbrott

Författarna beskriver följsamhet som ett dynamiskt fenomen. Patienter rörde sig ofta mellan olika nivåer av följsamhet över tid, mätt som andelen dagar täckta av behandling (proportion of days covered, PDC). Bland patienter som fortsatte sin behandling var följsamheten generellt hög, där mer än 70 % uppnådde en PDC på minst 80 %. 

Samtidigt visade studien att behandlingsavbrott kan få långvariga konsekvenser. Bland patienter som haft ett behandlingsuppehåll längre än 90 dagar återfick endast omkring en fjärdedel (23 %) hög följsamhet året därefter, medan nära hälften uppvisade låg följsamhet (46 %). 

Figur 2: Andelen patienter som hade återfått hög följsamhet ett år efter ett behandlingsuppehåll längre än 90 dagar.

Vilka patienter löper högre risk för behandlingsavbrott?

Flera kliniska och socioekonomiska faktorer var associerade med risken för behandlingsavbrott. Resultaten kan hjälpa vården att identifiera patienter som löper ökad risk för behandlingsavbrott och som kan ha särskilt behov av tidig och regelbunden uppföljning.

Faktorer associerade med lägre risk för behandlingsavbrott:

• Högre ålder

• Högre inkomst

• Att behandlingen initieras i primärvården

Faktorer associerade med en högre risk för behandlingsavbrott:

• Ökad samsjuklighet

• Avsaknad av tidigare statinbehandling

• Samtidig behandling med trombocythämmare
   

Vad betyder resultaten för klinisk praxis?

Studien visar att följsamhet till oral lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt förändras över tid och att många patienter upplever behandlingsuppehåll under uppföljningen. Resultaten talar för att patienter som avbryter behandlingen kan behöva särskild uppföljning, eftersom hög följsamhet sällan återfås efter ett längre behandlingsuppehåll. Författarna menar att identifiering av riskfaktorer för behandlingsavbrott kan bidra till mer riktade insatser för att stödja långsiktig sekundärprevention efter hjärtinfarkt. 

Referens
Hagström E, Ortsäter G, Almlöf E, Vasilevska M, Leósdóttir M, Wettermark B, et al. Dynamics of long-term adherence to lipid-lowering therapy in patients after myocardial infarction. Eur J Clin Pharmacol. 2026;82:79.

Få svar på dina frågor