Aktuellt inom KML 

Här samlar vi ett urval av det senaste inom kronisk myeloisk leukemi, KML, med korta sammanfattningar av studier, kongresser och vetenskapliga föreläsningar.

Botanisera bland kunskap, kliniska erfarenheter och perspektiv – när det passar dig. 

Image

CML summit 2026 – sammanfattning

Detta material är ett referat från en vetenskaplig utbildning och återger föreläsarnas presentationer och diskussioner. Innehållet ska inte betraktas som behandlingsrekommendationer.

Den 10 juni 2026 gästades vi av Tim Hughes, Oscar Brück och Göran Karlsson under en eftermiddag modererad av Johan Richter, med fokus på internationella och nordiska perspektiv på aktuella behandlingsstrategier och utvecklingen inom kronisk myeloisk leukemi, KML.

Hitta snabbt

• CML State of the Art – Var står vi idag? 
  Prof Tim Hughes, Clinical Professor of Medicine, University of Adelaide

• Insikter och lärdomar från det finska patientdataregistret
  Dr. Oscar Brück, MD, PhD, University of Helsinki

• Framsteg inom encellsgenomik med sikte på klinisk användning
  Göran Karlsson, Associate Professor of Hematology, Lund University

CML State of the Art – Var står vi idag?

Prof Tim Hughes, Clinical Professor of Medicine, University of Adelaide

Tim Hughes gav en översikt över dagens behandlingslandskap vid KML, med fokus på hur behandlingssvar över tid kan vägleda både uppföljning och långsiktiga behandlingsmål. En central del av presentationen handlade om vägen mot djup molekylär respons, och för vissa patienter även möjligheten till behandlingsfri remission, TFR.

Image

Med utgångspunkt i forskning från den australiska forskargruppen lyfte Tim fram att behandlingsförloppet kan se mycket olika ut från patient till patient. Vissa når snabbt en stabil och djup respons, medan andra har ett mer varierande eller långsammare svar. Särskilt fokus lades på patienter med intermediärt behandlingssvar, där utvecklingen över tid kan vara avgörande för hur behandlingen bör följas och anpassas.

Tim betonade betydelsen av tidig molekylär respons och hur tiden till respons kan predicera det långsiktiga utfallet. Genom att följa tiden till respons över tid går det att få en mer nyanserad bild av hur väl patienten kan förväntas svara på behandling, jämfört med att enbart utgå från om patienten når molekylär respons. Detta kan i sin tur bidra till en mer strukturerad uppföljning och bättre stöd för behandlingsbeslut.

Tim gick också igenom hur behandlingsval redan från start kan kopplas till patientens långsiktiga mål. Här betonades inte bara effekten av behandlingen, utan också tolerabilitet, samsjuklighet, riskprofil och patientens egna prioriteringar. För vissa patienter kan målet vara snabb och djup respons, medan det för andra kan handla om att minimera biverkningar för att kunna upprätthålla en god livskvalitet.

Avslutningsvis blickade Tim framåt och diskuterade hur biologiska och kliniska markörer, inklusive nya explorativa modeller och genetiska avvikelser, på sikt kan få en större roll i riskstratifiering och behandlingsplanering. Samtidigt framhöll han att flera av dessa verktyg fortfarande är under utveckling och behöver valideras ytterligare innan de kan få en tydlig plats i rutinsjukvården.

Insikter och lärdomar från det finska patientdataregistret

Dr. Oscar Brück, MD, PhD, University of Helsinki

Oscar Brück gav en översikt över hur det finska patientdataregistret, det så kallade data lake-miljön, kan användas för att få nya insikter om KML och för att validera fynd från andra delar av världen. 

Bland annat har Oscar tillsammans med sina kollegor studerat behandlingsförlopp hos KML-patienter, hur patienterna svarar på olika typer av behandling samt vilka kliniska utfall som kan observeras.  Han diskuterade även TFR, samt skillnader mellan patienter som uppfyllde kriterier för behandlingsutsättning och de som faktiskt avslutade behandling. 

Med hjälp av de finska real-world-data kunde han också visa hur väl patienter svarade vid återinsatt behandling vid återfall under TFR.

Framsteg inom encellsgenomik med sikte på klinisk tillämpning

Göran Karlsson, Associate Professor of Hematology, Lund University

Göran Karlsson gav en översikt över hur encellsgenomik kan användas för att öka förståelsen för KML, särskilt sjukdomens heterogenitet på stamcellsnivå. Han beskrev hur variationer inom stamcellspopulationen kan ha betydelse för behandlingssvar och hur kvarvarande leukemiska stamceller kan bidra till återfall efter behandlingsstopp. 

Göran visade också hur encellsbaserade metoder och flödescytometriska metoder, bland annat med markörer som CD26 och CD35, kan användas för att särskilja och följa leukemiska respektive normala stamcellspopulationer över tid. 

Avslutningsvis lyfte han potentialen för framtida klinisk användning, men betonade att området fortfarande främst befinner sig i forskningsfas och behöver valideras vidare.
 

Referenser (urval av litteratur relevant för presentationernas innehåll):

• Shanmuganathan S, et al. Impact of ASXL1 at diagnosis in patients with CML receiving frontline potent TKIs: high risk of kinase domain mutations. Presented at: ASH Annual Meeting; 2025.

• Shanmuganathan N, et al. Early BCR-ABL1 kinetics are predictive of subsequent achievement of treatment-free remission in chronic myeloid leukemia. Blood (2021) 137 (9): 1196–1207.

• Castagnetti F, et al. Nilotinib versus imatinib with early switch from imatinib to nilotinib to obtain treatment-free remission in newly diagnosed chronic myeloid leukemia patients: the analysis of the first coprimary endpoint. Leukemia. (2025); 40: 47-54.

• Warfvinge R, et al. Single-cell multiomics analysis of chronic myeloid leukemia links cellular heterogeneity to therapy response. eLife. 2024;12:RP92074.
   

Få svar på dina frågor