Renske Altenas reflektioner och framtidsspaningar inom bröstcancer från ESMO 2023

Renske Altena är onkolog vid Karolinska Comprehensive Cancer Center och docent vid institution för Onkologi-Patologi Karolinska Institutet.

Vilka var de stora nyheterna inom bröstcancer på ESMO i år? 

Det har inte varit praxis-ändrande studier, men mycket spännande data har presenterats vid konferensen! Till exempel två studier (KEYNOTE 756, CheckMate 7FL) som testade peri-operativ immunterapi med checkpoint inhibitorer i kombination med cellgifter för tidig hormonreceptor positiv bröstcancer. Studierna visade att man kunde öka svarsfrekvensen på behandlingen genom att titta på andelen patienter med komplett patologisk remission. Det är dock för tidig att säga om dessa behandlingar förbättrar långsiktiga prognosen för denna patientgrupp och vi kommer att behöva invänta en längre uppföljning av studierna. 

Det finns även en hel del spännande resultat från studier med så kallade antibody drug conjugates (ADC). Tidiga studier med nya ADC’s presenterades och som visade lovande resultat ensam eller i kombination med checkpoint hämmare. 

Vilka sessioner på ESMO 2023 har varit mest intressanta för dig? 

Sessioner om hur vi kommer använda ADC’s alltmer, samt hur och när man sätter in dessa läkemedel men även hur man hanterar eventuella biverkningar. 

Har du några observationer för framtiden baserat på vad som har presenterats under ESMO 2023?

Det är intressant att spana om hur effekterna av ADC kan optimeras, hur vi kan bäst kan selektera patienter som drar mest nytta av dessa läkemedel och vad som händer när cancer blir resistent mot ADC’s. Kan man fortsätta med andra ADC eller målriktade läkemedel, eller ändrar cancercellerna egenskaper? Upprepade tumörbiopsier eller molekylär avbildning är strategier som kommer hjälpa oss att få en bättre förståelse för dessa fenomen. 

Finns det några nya biomarkörer eller diagnostiska metoder som presenteras på ESMO 2023 som har varit extra intressanta? 

Ett fint akademiskt projekt från Spanien, HOPE (SOLTI-1903) studien, presenterades, där över 600 bröstcancerpatienter fick möjlighet till gensekvensering av sina tumörer eller cirkulerande tumör DNA. Resultaten identifierade 6,7% behandlingsbara tumörmutationer. Detta är ett fint exempel på precisionsmedicin. Behandlingsresultat fanns inte tillgängliga än dock, så vi vet inte om denna strategi leder till förbättrade behandlingsmöjligheter för patienter. 

Vad tar du med dig tillbaka till kliniken från ESMO 2023?

Inget som leder till direkta förändringar av klinisk praxis, men jag tar med mig hopp om nya potenta läkemedel för patienter med spridd bröstcancer inom de närmaste åren. 

Hur långt tror du att vi kan nå med att förebygga bröstcancerrecidiv med tanke på all data som presenterats? 

Det kommer att bli mycket spännande att se hur nya läkemedel som nu etableras inom spridd bröstcancer, till exempel ADC’s, kommer att öka möjligheten till att förebygga recidiv när de testas i tidig bröstcancer. Samtidigt kommer vi förhoppningsvis att bli mycket bättre på att selektera rätt behandling till rätt patient genom smartare och mer känsliga terapiprediktiva biomarkörer. 

Var tror du att vi är om 20 år när det gäller bröstcancerdiagnostik?

Jag tror vi kommer att ha mycket bättre verktyg för att individualisera patient- och tumörkarakteristika, baserat på blodprover och radiologi i en mycket större omfattning än vad vi använder idag. Jag hoppas att vi har verktyg som förutsäger vilken behandling vi ska sätta in med mycket större precision, både vad gäller effektivitet och risk för biverkningar. Det kommer säkert bli automatiserade system baserad på artificiell intelligens som kommer att stödja oss i en mycket större och tydligare omfattning än vi gör nu. 

Få svar på dina frågor